AB 25 – vad betyder de nya byggavtalen för dig?

När man bygger om, bygger nytt eller anlitar entreprenörer möts man ofta av ett virrvarr av regler, avtal och juridiska termer. Många privatpersoner vet inte om att de vanligaste byggavtalen i Sverige styrs av standardavtal som tagits fram för att skapa tydliga spelregler mellan beställare och entreprenörer. I över 15 år har dessa hetat AB 04 och ABT 06. Men nu är förändring på gång. Den 15 oktober 2024 presenterade Byggandets Kontraktskommitté (BKK) sina förslag på nya standardavtal: AB 25 och ABPU 25. Förslagen är ute på remiss fram till februari 2025 och planen är att de nya avtalen ska börja gälla till sommaren 2025. Men vad innebär egentligen dessa förändringar – och varför är de viktiga även för dig som privatperson?

Varför nya avtal?

BKK:s mål med AB25 är att modernisera regelverket och skapa bättre förutsättningar för alla inblandade i ett byggprojekt. Det handlar om att:

• främja sund konkurrens,
• stärka produktiviteten och kvaliteten i byggbranschen,
• göra avtalen mer användarvänliga,
• och framför allt: betona vikten av samarbete och kommunikation.

Det sistnämnda kan låta självklart, men i byggprojekt uppstår ofta problem just för att parterna inte pratar med varandra i tid eller missförstår varandras avsikter. Resultatet blir onödiga konflikter, förseningar och högre kostnader.

Nytt fokus på lojalitet och kommunikation

Redan i de gamla avtalen AB 04 och ABT 06 fanns en påminnelse om att lojalitet och god kommunikation är avgörande. Men där stod det i förordet – alltså som en introduktionstext utan juridisk tyngd.

I AB 25 blir detta istället bindande regler. Två centrala nyheter är:

• Parterna ska samverka och agera lojalt mot varandra.
• Parterna ska upprätthålla en god kommunikation, där underrättelser ska vara tydliga och i normalfallet besvaras.

Det betyder att om en entreprenör eller beställare inte uppfyller detta, kan det faktiskt ses som ett avtalsbrott.

Vad betyder ”lojalitet” i praktiken?

Lojalitet i avtalssammanhang innebär inte att man måste vara ”snäll”, utan att man ska ta hänsyn till motpartens intressen och inte försvåra för denne. Exempel:

• Om du som beställare ser en risk i projektet, bör du informera entreprenören i tid.
• Om entreprenören upptäcker ett fel som kan bli dyrt att rätta till senare, förväntas hen meddela dig direkt.

På så sätt minskar risken för missförstånd och tvister.

Kommer något att förändras i verkligheten?

Här är åsikterna delade. Vissa menar att det mest handlar om att flytta principer från förordet till själva avtalet – alltså att rättsläget i grunden inte blir annorlunda. Men andra menar att förändringen kan få en psykologisk effekt: när lojalitet och kommunikation står svart på vitt i avtalet, kan fler känna sig skyldiga att faktiskt agera därefter.

För privatpersoner som anlitar entreprenörer kan detta bli positivt. Tydligare regler kan ge trygghet, och ökad kommunikation mellan parterna kan göra byggprojekt smidigare och billigare i längden.